Så fungerade SIPkollen

SIPkollen var en digital enkät för att följa upp hur en person upplevde att få en samordnad individuell plan, SIP. Frågorna handlade om att bli lyssnad på, kunna påverka sitt stöd och förstå vem som ansvarade för vad. Verktyget togs fram 2015 och den gamla webbenkäten på sipkollen.se stängdes den 1 september 2023, enligt Uppdrag Psykisk Hälsas beskrivning.

Historisk information: På den här sidan går det att läsa om det tidigare verktyget och dess originalfrågor. Inga enkätsvar tas emot, inga rapportkoder skapas och ingen statistikdatabas är ansluten.

Skillnaden mellan SIP och SIPkollen

SIP och SIPkollen hade olika uppgifter. I en presentation från april 2018 beskrevs SIP som ett sätt att samordna stöd och tydliggöra insatser, ansvar och tidpunkter. SIPkollen gav i stället återkoppling på hur personen upplevde planeringen. Enkätsvaren ersatte därför inte överenskommelserna om vad deltagarna skulle göra.

Frågorna handlade bland annat om huruvida samtalet hade berört personens egna prioriteringar och om ansvarsfördelningen hade blivit begriplig. Frågorna riktade uppmärksamheten mot delaktighet och bemötande, snarare än mot en viss diagnos eller behandling. Det var de upplevelserna som den äldre enkäten efterfrågade.

Så gick det till att besvara den äldre enkäten

I det bevarade gränssnittet från december 2021 började flödet med ett val mellan en ny SIP och en uppföljning av en tidigare plan. Den skillnaden påverkade vilka frågor som var relevanta. Efter ett första möte handlade frågorna om mötesupplevelsen. Vid uppföljning tillkom också ett påstående om huruvida det överenskomna hade följts.

Formuläret innehöll bakgrundsval för bland annat åldersgrupp, region, kommun och vem som lämnade svaret. Personen kunde svara själv, men det fanns också alternativ för vårdnadshavare och ombud eller anhörig. Verktyget var alltså inte utformat enbart för vuxna som svarade för egen del. Presentationen från 2018 beskrev det också som avsett för alla åldrar.

Varje påstående hade fem svarsalternativ, från att inte instämma alls till att instämma helt. Däremellan fanns två delvisa alternativ och ett neutralt mittenalternativ. Upplägget gjorde det möjligt att skilja mellan olika delar av upplevelsen i stället för att lämna ett enda sammanfattande omdöme. Valen och svarsskalan återgavs i den dåvarande webbplatsens formulär.

Originalfrågorna i det dåvarande formuläret

De fem första påståendena gällde upplevelsen av SIP. Det sjätte hörde till uppföljningen. Nedan återges originalens ordalydelse, inklusive deras presensform. De är historiska citat, inte frågor som går att besvara här.

  1. ”Jag tycker att personalen lyssnade på mig”
  2. ”Jag får vara med och bestämma om vilket stöd jag/eller min familj ska få”
  3. ”Jag tycker att vi pratade om det som är viktigt för mig”
  4. ”Jag tycker att det är tydligt vem som gör vad”
  5. ”Jag tycker att jag fick svar på mina frågor”
  6. Vid uppföljning: ”Jag upplever att det vi kommit överens om i den samordnade individuella planen följts”

Svarsalternativen var desamma för varje påstående: ”Stämmer inte alls”, ”Stämmer delvis inte”, ”Varken eller”, ”Stämmer delvis” och ”Stämmer helt”.

Originalfrågorna som utskrifts-PDF finns också att läsa. Uppdrag Psykisk Hälsa behöll länken till frågorna efter att den digitala tjänsten hade stängts.

Svarskoden knöt ihop svar och senare jämförelser

Den äldre webbplatsen beskrev att den som hade svarat fick en kod att spara. Koden kunde delas med personal och användas för att visa enkätsvaren eller jämföra med ett senare besvarande. På startsidan fanns en särskild ingång för att skapa en rapport från en kod.

Svaren beskrevs som anonyma på den dåvarande startsidan. Det var tjänstens egen information till användaren. Det bevarade gränssnittet redovisade inte hur den tekniska anonymiseringen genomfördes, hur länge uppgifterna sparades eller hur en borttappad kod hanterades.

Statistik för kommuner och regioner

Den tidigare tjänsten hade även en ingång till statistik för kommuner och regioner. Den arkiverade statistikvyn innehöll rubriker och reglage för bland annat tidsintervall, jämförelser och antal enkäter. Det visade hur sammanställningar var tänkta att kunna användas för uppföljning på en annan nivå än den enskilda personens svarskod.

I det bevarade underlaget finns däremot inga verifierade resultatvärden. Statistikvyn innehöll platshållare där data skulle ha visats. Det går därför inte att använda den som belägg för hur många som svarade i en viss kommun, hur nöjda deltagarna var eller hur resultaten förändrades.

Vilken plats hade enkäten i arbetet med SIP?

En äldre checklista för personal placerade SIPkollen i slutet av mötet. Enkäten var därmed en del av ett större arbetssätt som också omfattade förberedelser, överenskommelser och uppföljning. Checklistan och presentationen från 2018 beskrev följande steg.

Före mötet förbereddes personens mål och prioriterade frågor, vilka som behövde delta och vad personen inte ville ta upp. Behov av stödperson, tolk eller andra anpassningar ingick också. Materialet skilde mellan att sammankalla, leda och dokumentera mötet; vem som kallade kunde påverkas av lokala överenskommelser.

Under mötet gick deltagarna igenom nuläge, behov och möjliga insatser. Överenskommelserna sammanfattades och någon utsågs att hålla ihop den fortsatta samordningen. Vid avslutningen hänvisade checklistan till SIPkollen för personens återkoppling. Efter mötet skulle verksamheterna genomföra sina planerade aktiviteter och meddela större avvikelser till samordnaren.

Vid uppföljningen gick arbetet vidare med att följa insatserna och ta ställning till om planen behövde ändras eller avslutas. Presentationen skilde på genomförande och uppföljning som egna delar av processen. Enkätsvaret var återkoppling på personens upplevelse; det var inte dokumentationen av att varje planerad insats faktiskt hade genomförts.

Vad underlaget kunde säga och var gränserna gick

SIPkollens syfte var att ge återkoppling som kunde användas för att utveckla arbetet. Frågorna fångade personens egen bedömning av mötet och stödet. De redovisade inte i sig någon medicinsk effekt, kostnadsbesparing eller oberoende granskning av verksamhetens kvalitet. Uppdrag Psykisk Hälsa beskrev uppföljning och utvärdering som underlag för att förstå hur SIP användes och fungerade.

Från verktyget 2015 till senare beskrivningar

SIPkollen togs fram 2015 för att underlätta för regioner och kommuner att nå ett prestationsmål i den dåvarande överenskommelsen om psykisk ohälsa. Uppdrag Psykisk Hälsa uppgav senare att användningen hade minskat och att nyttjandet var för lågt i förhållande till resurserna för förvaltningen. Den gamla webbenkäten på sipkollen.se lades därför ner den 1 september 2023. Beskedet gällde enkätverktyget, inte SIP som samordningsform. Frågorna behölls som material för fortsatt uppföljning.

I en artikel publicerad den 10 januari 2025 beskrev Meligo en senare lösning under namnet SIPkollen. Artikeln uppdaterades under 2026 och beskrev bland annat utskick med SMS, e-post eller QR-kod, bildstöd och export av verksamhetsstatistik. Det var Meligos beskrivning av den senare produkten, inte belägg för funktioner i den äldre tjänsten från 2021. Artikeln gav inte stöd för att den gamla databasen eller tidigare svarskoder hade förts över.